Historien om ett bageri

Saltsjöbaden grundades på 1890-talet på initiativ av Knut Agaton Wallenberg. Han ville bygga en järnväg från Stockholm till Saltsjöbaden där man skulle anlägga en kurort där den arbetsamme stockholmaren kunde få vila ut. Förutom det ståtliga hotellet och de storstilade villorna som byggdes på orten växte också ett samhälle fram där arbetarna från järnvägen och deras familjer fick möjlighet att köpa tomträtter.

När samhället växte fram, växte även behovet för serviceinrättningar, såsom tvätterier, båtvarv, snickerier m.m. Dessa var förlagda till Neglinge. Det var nu som Wallenberg bestämde sig för att anlägga ett bageri och mjölkcentral. En bagare vid namn Karl Klang (som då jobbade på Reinholds bageri i Stockholm) blev tillfrågad om han var intresserad av att driva bageriet.

Den 1:a maj 1902 öppnade Klangs Bageri i Neglinge och den första dagskassan var 12 kronor. Leveranser av bröd till Stockholms hotell och restauranter skedde med häst och vagn. Klang drev bageriet fram till början av 1930-talet och därefter tog en småländsk bagare vid namn Carlsson över verksamheten. Carlsson drev verksamheten under de tuffa krigsåren fram till 1942.

Sedan 1942 drivs bageriet av familjen Christenson.

 

Första generationen Christenson

Zarah Christenson (f. Nylander 1920-1982)
Tord Christenson (1917-1988)

Tord Christenson (från Lysekil), hoppade av skolan vid 12 års ålder för att utbilda sig till konditor. Han började sin utbildning på Björsells konditori i Lysekil och fortsatte sedan med en mästarutbildning på Lambrechtskolan i Tyskland. Under sin utbildning gavs det också möjlighet att tävla; Tord tävlade i både sockerskulpturer och glass där han nådde stora framgångar. Efter utbildningen åkte han tillbaka till Lysekil och arbetade en period på Lidells konditori. I mitten på 1930-talet mönstrade han på, på Svenska Amerika Linien som trafikerade sträckan Göteborg – New York där han jobbade som konditor. Tord avslutade sin anställning efter att han blev ertappad på dansgolvet i första klass iklädd frack, dansandes med fina damer. Något som var strängt förbjudet som anställd på båten.

År 1941 träffade Tord sin blivande hustru Zarah Nylander i Lysekil. De gifte sig 1942 och via en annons köpte de bageriet i Saltsjöbaden. År 1942, då 22 respektive 25 år gamla, tog de över verksamheten och gjorde en omfattande renovering av hela fastigheten. Bageriet bytte då namn till Christensons.

De bevarade ugnarna, och bageriet har stått på samma plats sedan 1902. Tillsammans skapade Zarah och Tord ett av Sveriges ledande bageri/konditori. Tord gick i bräschen för att slå ihop branschorganisationerna Sveriges bagare och Sveriges konditorier som också gick igenom. På den tiden arbetade cirka 20 personer här; många av dem bodde på vinden ovanpå bageriet och familjen på mellanvåningen.

År 1969 öppnade Tippens Köpcentrum i Saltsjöbaden och Tord var en av drivkrafterna bakom hela idén. Här öppnades Christensons Konditori i Centrum – en mötesplats med konditori, pub, glass och bageributik. Zarah och Tord fick tillsammans tre barn: Sverker, Ingrid och Claes.

 

Andra generationen Christenson

Birgitta Christenson (f. Ekman 1953)
Claes Christenson (1948)

Claes föddes den 22 april 1948 i Saltsjöbaden och växte upp på mellanvåningen ovanpå bageriet. Från tidig ålder väcktes alla barnen Christenson tidigt för att innan skolan gå ut och skotta bakgården så att alla leveranser till och från bageriet kunde komma fram. Som 14-åring började Claes att arbeta extra i bageriet som sumphålspys (ugnsbagarlärling). Ibland på tidiga morgnar innan skolan började samt helger och lediga dagar. Som liten åt han frukost och middag i personalmatsalen tillsammans med bagarna. Samtliga måltider tillagades av kokerskan fru Östergren som bodde i bagarbostaden högst upp i huset. År 1970 slutade han arbeta på Christensons och började arbeta på Electrolux som dammsugarförsäljare. Den 5 december samma år träffade Claes sin blivande fru Birgitta Ekman på en fest på Grand Hôtel i Saltsjöbaden och de har varit ett par sedan dess.

År 1972 fortsatte Claes sin karriär på Posten som extraanställd och sökte en heltidstjänst. När Tord fick höra detta sa han till sin son att det är bättre om han tar över familjeföretaget. Sagt och gjort, år 1973 gifte sig Birgitta och Claes och de tog över företaget. År 1981 köpte Birgitta och Claes Lilla Gateau på Södermalm tillsammans med Claes syster Ingrid (Lillan) och hennes man Thomas Klemming. Den 15 juli år 1982 gick Zarah bort i bröstcancer 61 år gammal.

Den 23 oktober år 1982 öppnade de Café Gateau i Ringens köpcentrum med ambitionen att göra ett kontinentalt café. Café Gateau blev en dundersuccé och saknade motstycke i Sverige på den tiden.

Den 22 november år 1984 öppnade de ett ännu större Café Gateau på Norrlandsgatan i citykärnan som blev en ännu större succé. Musik från vit flygel varje dag och mannekänguppvisningar varje vecka.

År 1985 arrenderade familjen Christenson ut bageriet i Saltsjöbaden för att ta hand om de växande verksamheterna i Stockholm. Kravet på arrendatorerna var att de måste fortsätta att baka bröd och att hålla bageriet i bruk.

Den 22 december år 1988 omkom Tord i en bilolycka 71 år gammal.

År 1989 öppnade de Café Gateau i Sturegallerian samt nöjespalatset Sturecompagniet.

Sturecompagniet som var ett dotterbolag till Gateau. Ett modernt Operakällaren med två fine dining-matsalar, väntbar, brasseri, vinkällare, delikatessbutik, brödbutik, showbageri, bageri, Club Bar, plus ytterligare två barer, kiosk och nattklubb. 

Arkitekten hette Rupert Gardner och hade som vision att bygga hela Sturecompagniet som en privatbostad tillhörande en fiktiv person vid namn Bertil M. Flanker ”… upptäcktsresande professor Bertil M. Flanker såg senast på en uteservering i Saigon med författaren Graham Green.” Detta var ledorden som satte hela konceptet.

När dörrarna slogs upp till bostaden (Sturecompagniet) skedde det med en storslagen invigning signerad Michael Bindefeld. I början på 90-talet sålde familjen Klemming sin del av företaget till restaurangchefen Stefan Bluhme och Torbjörn Berner

Den 6 april år 1996 sålde Birgitta och Claes Sturecompagniet för att enbart satsa på Café Gateau.

I början av 2000-talet påbörjades en satsning för att stärka varumärket Gateau. De sålde alla serveringar och byggde ett centralbageri i Nacka samt öppnade ett flertal brödbutiker runtom i Stockholm. Företaget öppnade butiker i rasande fart och växte snabbt ur sina lokaler i Nacka samt investerade i ett ännu större bageri i Slakthusområdet vid Globen. Den expansion som Gateau genomförde saknar motstycke i Sverige än idag.

År 2011 såldes Gateau till familjen Fazer.

Birgitta och Claes har tre barn: Anders, Fia och Maria.

 

Tredje generationen Christenson

Fia Christenson (1978)
Joel Christenson (f. Granström 1979)

Fia Christenson föddes den 16 januari år 1978 i Bogotá, Colombia. Hon kom till Sverige tillsammans med hennes bror Anders i maj samma år. Deras syster Mia, även hon adopterad, kom två år senare. 

Redan som liten var Fia med i och runt bagerierna som Birgitta och Claes drev inne i Stockholm. Farfar Tord, som nu var pensionerad konditormästare, höll fortfarande i Gateaus marsipanproduktion inför jul och påsk. Fia satt ofta på konditorbänken och tittade på när farfar modellerade marsipanfigurer, men hon var för liten för att få delta själv. Där och då lades grundrespekten för råvara och hantverk, att behandla råvara med största respekt är något som Fia har burit med sig hela hennes yrkesverksamma liv. Vid 6 års ålder fick hon vara med och göra enklare sysslor i marsipanproduktionen och vid 7 års ålder fick hon delta i den stora marsipanproduktionen. När Fia var 12 år började hon att arbeta extra på Café Gateau City som disknisse och i brödbutikerna, ett extraarbete som följde med hela vägen fram till studenten.

Den 9 februari år 1996 träffade Fia sin blivande man Joel Granström på en friluftsdag i Nacka Gymnasium. Fia och Joel har varit ett par sedan dess.

År 1997 tog Fia studenten och började arbeta som vikarie på dagis, men deltog fortfarande i de årliga marsipanproduktionerna som nu leddes av Birgitta och Claes. År 1998 började Joel som bagarlärling på Gateaus bageri i Sturegallerian, en utbildning på 3 år, under ledning av Tony Olsson. Fia började samtidigt sin praktik i konditoriet/bageriet på Gateau, men fick snart börja arbeta i brödbutiken på Gateau då hon väntade deras första barn.

År 1999 ledde Fia hela Gateaus marsipanproduktion och gjorde samtliga handgjorda grisar. Fia har fram till försäljningen av Gateau varit delaktig i samtliga marsipanproduktioner. 

År 2001 gifte sig Fia och Joel och den 1 september tog de över bageriet i Saltsjöbaden som nu hette Kringelgården. Verksamheten har varit utarrenderad sedan år 1985.

När de tog över verksamheten var det både pizzastuga, bageri, konditori, leveransbageri och lunchservering. De började sakta men säkert att skala av verksamheten för att kunna fokusera på det som de brann för; bageri, konditori och leveranser.

Hösten 2001 var Joel tillsammans med kollegan Mattias Mårtensson på surdegskurs hos Erik Olofsson på Rosendals bageri på Djurgården. Joel och Mattias lärde sig hur man kan använda surdeg i bakningen. Efter detta tog de den unika formen på det levainbröd som idag säljs över hela Sverige. Fia och Joel väntar då sitt andra barn. 

År 2002 vann Kringelgården tävlingen ”Stockholms godaste bröd” med Lönnebergaren.

År 2004 avvecklade Fia och Joel kondisdelen och satsade fullt ut på stenugnsbakade surdegsbröd, sötabröd och vienoisserier. 

År 2005 utökade Kringelgården sina leveranser och började leverera till hotell och restauranter i Stockholm.

År 2006 tävlade Fia i Mack-SM och vann guld, samma år blev Joel uttagen till svenska bagarlandslaget.

År 2007 vann landslaget kvaltävlingen för norra Europa i Sankt Petersburg och gick då vidare till finalen i Paris år 2008. Sverige slutade på en 6:e plats.

År 2015 beslutar sig Fia och Joel för att göra en ny grafisk profil, logotyp samt en hemsida.

Fia och Joel har två barn, Theo och Zarah.

 

Fortsättning följer…